Trött onsdag
Fyfan säger jag bara.. fyfanÄr så trött att jag snart inte kommer ihåg vad jag heter. Tre nätter med extremt dålig sömn pga klåda, men klådan har typ hållt på i en vecka. Igår kväll var jag bokstavligt talat påväg atr hugga av mig fötterna. Klåda är fan bland det värsta som finns! Utan tvekan skulle jag byta bort denna klåda mot den hemska foglossningen jag hade förut! Var i måndags och lämnade blodprover. Inget fel på levern iaf. Väntar nu på svar om gallsyran.. De tänkte om det kanske är graviditetsklåda. Men nja, utslagen jag fått ser ut som exem och graviditetsklåda brukar bara över hela kroppen. min klåda håller sig till händer och fötter. Träffade en läkare idag och fick utskrivet medicin som jag ska testa tills svaret på gallsyran kommer.som pricken över iet har jag åkt på en jävla förkylning också. Precis vad jag behövde!Sen är det samtal hit och dit. Jaga läkaren, försöka komma fram till försäkringskassan, arbersförmedlingen som bombar min mail osv osv. Är nu så slutkörd av allt detta så jag vet inte vart jag ska ta vägen längre. Sitter nu i valet och kvalet om att skriva ut mig från AF bara för att slippa ett orosmoment. sen börja ta ut föräldrapenning så fort det kommit igång.. äh jag vet inte. Det enda jag vet för tillfället är att jag ska lägga i mer ved i kaminen, sen ska jag lägga mig i soffan och sova en stund. Måste passa på medans klådan är någorlunda under kontroll.
bilder spjälsäng
Spjälsäng
Äntligen är spjälsängen målad, ihopmonterad och bäddad! Känns helt overkligt att ta fram bebisgrejerna! Både jag och Fredde var ivriga över att sätta upp spjälsängen när den nu hade torkat klart ;) När sänghimmeln kommit upp gick Fredde iväg och så sa han "jaja, nu får han väl se till att komma ut någon gång!" ;) Tror någon börjar bli lite otålig! ;)Blev väldigt arg när jag upptäckte att ikeas äckliga spjälsängstäcke inte passar till sängkläderna jag köpt från Jysk.. Täckets storlek är ju helt mongo! Blir att köpa ett nytt snarast.Legat i sängen ett tag nu och bara tittat på spjälsängen och känt när bebis håller på och sparkar mig i revbenen :) Helt sjukt att den lilla snart ska ligga där i sängen :)Medans jag legat här har jag funderat på om jag skulle ta och börja baka lite bullar :) Mamma och dem ska mest troligt komma imorgon på ett sent kalas :)
Bm besök vecka 35+3
Hjärtslag 139Sf 32kurvan gick lite neråt nu, men inte oroväckande mycket. Barnmorskan sa att det är helt normalt då magen börjat att sjunka :)Bebis var helvild! Barnmorskan skrattade så gott och fick sig en och annan spark ;) Sen är bebis huvud snart fixerat om det fortsätter i den här takten :) Nu var huvudet knappt ruckbart :) Är så mysigt att vara hos denna barnmorska! Hur gullig och go som helst :) Man får som ett inre lugn efter att ha varit där :)Barnmorskan glömmer dock alltid bort vad bebis är för kön, men hon gissar sig varje gång till pojke när hon hör hjärtljuden :) så hon blir inte förvånad när vi säger att ultraljudet visade en pojke :)
håhåjaja
Två nätter i rad som jag sovit hyffsat bra! Är det någon som skämtar med mig? Nå jag passar på och njuter, för mitt i allt börjar väl fogarna bråka mer än de gjort förut och så får jag väl ingen sömn överhuvudtaget.. Bara vänta och se ;) Det skönaste är ju att jag inte behövt gå på toa! Den där trappen börjar vara jobbig. Ångrar ibland att vi inte tog sovrummet där nere istället ;) haha.Däremot blir händerna bara värre och värre. Vänster hand kan jag knappt knyta ihop längre. Kan iallafall inte få fingertopparna mot handflatan längre med vänster hand. Jobbigt när det är vänster hand som bråkar. Kan snart inte hålla i en penna längre..Hoppas detta svammel med händerna försvinner efter förlossningen :)Nu blir det ett sista toabesök innan jag kryper ner i sängen. Ögonen är riktigt trötta.
Vecka 36
TjohoooDet går fortfarande framåt!
och halleluja, knappt vaknat inatt, någon enstaka gång bara! Var heeelt slutkörd efter gårdagen! Skönt så inåt hvete ;)
23 år
Ja då vart man 23 år. Låter gammalt jämfört med 22! Why?!Har mest tagit det lugnt, varvat vila med städ. Nu ska jag med gott samvete sitta på röven resten av helgen!Kände mig sjukt ensam och började efterlysa lite syskon som skulle kunna komma hit och mysa med mig.Jessica var hos en kompis i Kalix.Anton har blivit stora killen och skulle på disco.Ronja var borta, säkert och toffla ;)Robin var hemma i Luleå, lite väl långt att åka..Och Moa är ännu lite för liten att åka buss själv hit. Tror jag ;pNå till slut hörde Gabbi av sig! Hade totalt glömt att jag har vänner att höra av mig till, Gabbi bor ju dessutom bara på andra sidan häcken! ;) haha. Har suttit hemma alldeles för länge, så glömmer bort att man kan umgås med andra än familjen!Freddes föräldrar och lillebror var förbi med blommor också :) Lila tulpaner! Älska lila!Suttit och kacklat med Gabbi i flera timmar, mumsat i oss godis osv :) Hur mysigt som helst :) Måste försöka få in nån mer sån kväll innan bebis kommer! :)Nu börjar jag vara helt slut. Ska varva ner huvudet med lite bokläsning innan jag stänger igen mina grå! ;)
Torsdag
Huuh vad jag sovit för lite timmar. Kanske fått ihop ca 3,5-4 timmar. Var tvungen att avbryta för ett toabesök ;p tur att det oftast bara är 1-2 gånger per natt! Har ändå en jävla tur med kisseriet trots att jag är höggravid :) Är ändå inte så ofta jag måste på toa! Tycker de flesta som är gravida "gnäller" om att de typ får bosätta sig på toa de sista veckorna ;pAja. Innan jag hann komma mig i säng igen så hade jag ju piggnat till, börjar vara kyligt i huset då det blivit kallare igen under natten.. suck.Bestämde att jag bannemej ska sova minst två timmar till innan jag stiger upp från sängen. Är redan zombie så det räcker och blir över.Sen insåg jag att jag fyller år imorgon. Det ger mig nästan bara ångest. 23 jävla år. Känner mig inte alls så gammal! Nu blir jag lika gammal som Fredde var när vi träffades. Jag fattar INTE vad han såg i en 17 åring! Tycker nu att 17 åringar är så... små. De är fasen kläppar! Ja. Jag har tydligen blivit gammal ändå.Det får mig att tänka på att jag alltid velat bli ung mamma. Jag blir inte någon sådan. Visst, 23 är ju inte urgammalt, men det är inte så ungt som jag velat.På ett sätt känns det ändå positivt att det inte blivit barn tidigare. Jag hade inte varit mogen för det. Visst, man växer säkert in i rollen osv. Men med tanke på mina diagnoser så behövde jag nog dessa år till att växa upp lite. Tjäna mina egna pengar och framför allt - lära mig hantera pengar! Under mina maniska perioder har det varit allt annat än lätt att hålla kvar sparade pengar. Nu är i och för sig nästan allt borta, men då har jag köpt grejer till bebis och till huset. Inte onödigt skit som förr.Fan så jag vuxit som person under graviditeten. Helt klart min räddning :)Sen har jag ju helt klart förändrats pga mitt jobb! Tror det är omöjligt att inte förändras när man jobbar med människor. Åtminståne jag har fått en liten annan syn på livet.Efter sommarens prövning på jobbet har jag insett att jag klarar mycket, speciellt psykiskt!Stressen som varit på jobbet och jaa. Jag lyckades stå ut och gå igenom en av mina värsta mardrömmar! Mitt gamla jag hade aaaaldrig klarat av att gå igenom det. Det finns vissa saker som jag inte vill ha att göra med och vill lämna i det förflutna. Nu var en del sår tvungna att rivas upp och bearbetas på nytt. Fick helt enkelt acceptera läget. Det gick ju ändå ganska bra. Men jag undviker helt den typen av press igen.Jag lyckades vara proffessionell på jobbet och lämna privatlivet utanför helt enkelt! Vuxenpoäng.Inte illa, med tanke på att jag inte har samma spärrar som normala människor har. Jag inser aldrig att jag gått för långt innan det är för sent, och oftast inte ens då.Nu spårade jag iväg igen. 23 år. usch vad gammalt det låter.
Onsdag
Alltså. Är det här ett skämt eller? Bara onsdag idag?! Trodde att det åtminståne var torsdag.. Denna vecka sniglar sig fram så förbannat! Många tror säkert att jag tycker så för att jag räknar ner till bebis ankomst. Men nej, i det här fallet går det jävligt sakta för att jag känner mig fruktansvärt ensam, trött, nere och vill bara att Fredde ska komma hem! Att han kommer hem på söndag är ingen självklarhet längre.. Allt hänger på om han får tillbaka bilen i tid eller inte. Jävla skräp. Nog är bilen fin, rolig att köra osv. Men njä. Bara varit rackel under de tre månader vi ägt den. Tror vi kommer börja springa på Strömbergs igen och leta efter en annan bil så vi kan byta bort denna bil som det varit så problem med. Tur att Strömbergs stått för allt hittills! Detta problem får de fixa, för det var samma problem sist och då sa dem att det inte var något fel. Men en bil ska inte dö sådär om det inte vore fel på den. punkt slut.Fick ett paket av min fina vän Victoria! Blev såå rörd!I vanliga fall avskyr jag att få saker och så.. Men idag blev jag så himla glad! En riktig humörhöjare och jag kom på mig själv med att le stort! Egentligen var ju paketet till bebis, men lika glad för det är jag! :)
tisdag
Sitter och väntar på att klockan ska bli ett. Ska försöka få tag i min läkare och få förlängt sjukskrivningen. Så länge jag tar det lugnt här hemma så klarar jag i princip av en hel dag utan någon större smärta. Men så fort jag ansträngt fogarna lite så kan jag i princip inte ta mig upp från en vanlig stol. Har börjat lära mig hur mycket jag vågar belasta kroppen under dagen :)Men nätterna är värst. Spelar ingen roll hur mycket eller lite jag rör mig under dagen. Gör så förbannat jävla ont i blygbenet när jag ska sova. Tar evigheter innan jag hittar en ställning som inte gör ont. Och när blygbenet börjar smärta så strålar det liksom ut i magen ibland. huuh. Vissa gånger börjar jag tro att det är värkarna som satt igång! Blir att jag vaknar konstant, måste vända på mig och så börja om med att hitta en skön ställning. Detta resulterar i att jag sover till typ tolv på dagen. Orkar inte ens lyfta ögonlocken när alarmet ringer. De börjar ringa vid 8, sen varje halvtimme. Orkar fasen inte stiga upp när jag knappt sovit.aja.Känns som att jag inte gör annat än att sova nu! :p Tupplurer mitt på dagen osv. Nå jag vet ju iallafall varför jag är så trött, så det är lättare att acceptera läget då :) Nu är det ju inte många veckor kvar så har vi våran älskade bebis här! <3
justja
Vissa tycker att jag inte ska ge upp och fortsätta kämpa för att få de pengar jag egentligen ska ha.Men jag orkar inte mer. Måste tänka på mig själv och bebis nu. Mitt psyke orkar inte med att bli förbannad varenda dag. Blir så förbannat stressad av den här skiten att jag börjat få onda sammandragningar när jag blir upprörd.Jag gör allt för denna bebis, och han mår inte bra av att jag stressar och blir förbannad hela tiden. Är ändå några veckor kvar tills han är beräknad. Vill inte att han kommer ut än, så nu är det bara så att jag måste ta det lugnt!
jävla f-kassa
Nu får det FAN vara nog! I flera veckor har jag väntat på att få besked om den där förbannade graviditetspenningen. Varenda jävel på försäkringskassan säger olika saker.Kvinna nr 1: "Jag ser här att utredningen av din sjukpenninggrundande inkomst verkar vara klar, det är nu avdelningen för graviditetspenningen som ska ta ett beslut. Men du ska ha fått ett brev med information om att det kan ta längre än 30 dagar. Lägger till här att du vill ha svar och de får höra av sig till dig snarast".Kvinna nr 2: "Nej vi kan inte ta något beslut, avdelningen som utreder din sjukpenninggrundande inkomst har inte gett oss något klartecken, så deras utredning är fortfarande igång. Du ska ha fått ett brev där du blivit informerad om att ett beslut kan ta längre än 30 dagar eftersom du inte har någon fast anställning blablabla. Jag tycker du ska ringa och be att få prata med någon på avdelningen för sjukpenninggrundande inkomst och höra vars de sitter fast och hur länge de tror att det ska ta innan de kan ta ett beslut."Jadå. Jag ringde och tjorvade med den där satans automatiska svararen. Till slut kopplade den mig till växeln. Sa till kvinnan att jag ville prata med någon som har hand om SGI (förkortar nu). Blev kopplad till SJUKERSÄTTNING. Alltså herrejävlar vad förbannad jag blev.så kvinna nr 3: "du har kommit fel, jag har hand om sjukersättning. Jag kan koppla dig till graviditetspenningsavdelningen". döööh, har ju redan pratat med de tomtarna. Svor och var lite väl otrevlig. Men min stubin var slut.Får även här höra att jag fått ett brev som säger att det kan ta längre än 30 dagar. Denna kvinna hörde hur upprörd jag blev så hon försökte ge mig svar på mina frågor trots att det inte var hennes avdelning.Fick veta att utredningen ännu är igång. Att de bett om att få uppgifterna jag lämnat styrkta av min arbetsgivare.Sen sa hon att vi ändå kan gå igenom min sjukskrivning, för det var hennes grej! Fick då veta att jag inte sjukanmält mig på rätt sätt.. suck.alltså please. Jag orkar inte mer.Men nu är jag iaf sjukanmäld på rätt sätt, tydligen ska jag anmäla mig som sjuk inom arbetstjofräsan också. hade bara anmält mig sjuk från AF.. aja.15e blir jag utskriven från AF. Får inte vara med där längre när jag får förlängt sjukskrivningen hela tiden. Man får bara vara sjukskriven 4 veckor när man har aktivitetsstöd. Så nu skiter jag i allt. 15e blir jag åtminståne fri från en plåga. Att jag blir helt utan pengar får jag leva med. För första gången under mitt och Freddes fem år långa förhållande kommer Fredde var tvungen att försörja mig. Fyfan. Vill inte leva på hans pengar! :( Vill ha kvar min självständighet och kunna betala min del av kakan.. Men jag måste inse att det inte går just nu.
Dagens
Dagens tanke/rädsla:Hur vet man att förlossningen har startat? Hur vet jag om det är värkar eller inte? Hur ska jag veta när det är dags att ringa hem Fredde, om han är och jobbar?Kommer jag ens hinna till Sunderbyn? Är ju ändå en bit att åka. Tänk så åker vi in för sent?Tar ju ändå minst typ tre timmar innan Fredde är hemma om han är på jobbet när jag ringer. Då ska han ju meddela någon om att han måste åka, byta om, ta sina grejer från där han bor osv. Sen körtid på det. Nog kan han ju få ner körtiden om han kör som en galning, men E10 är ju inte att leka med. Vill hellre att han kör normalt och kommer hem helskinnad!Visst, jag har några som garanterat ställer upp och kör mig till Sunderbyn om det behövs. På den punkten är jag lugn. Svärisarna har jour och vaktar telefonerna när Fredde är borta ;) Men jag vill ju ha med Fredde på förlossningen. Är väl det jag är mest rädd för, att han inte ska vara där! Kommer nog ringa hem han så fort jag känner minsta lilla..Usch vad jag börjar känna mig stressad över detta.. Hade inte Freddes säng där borta varit så liten + att vi har hundarna och huset, då hade jag fan åkt med honom till Gällivare när han ska jobba. Mycket närmare till Sjukhus då + att han då bara är 15-20 minuters körtid bort!
Bm besök
Hjärtslag: 144Sf mått: 31Vikt: 75,6Mysko att vikten står typ still? ;p Var väl typ 72 jag vägde sist? och de är ju många veckor sedan! Aja, jag ska väl inte klaga så länge magen växer som den ska ;)Ligger precis under kurvan, men Bm säger att allt ser så fint ut ändå! Alla ska väl inte behöva följa genomsnittet ;)Bm sa att allt är perfekt med mig och bebis :) Ja, det viktigaste är ju att bebis mår bra och växer som han ska! :) Tror jag vågar börja skriva "han" nu? ;p fan vad jag kommer få ångra mig om det visar sig vara en flicka! ;) hahaBebis låg med huvudet neråt fortfarande, super! :D Har varit lite orolig för att bebis ska ha snurrat runt uppåt, men det har han inte :) Huvudet har istället åkt ännu längre ner! Kanske inte så konstigt att jag blivit så förbannat pissnödig senaste veckan! ;)Nu hemma och har ätit ett mellanmål. Ska få på mig vinterskorna och sen bege mig ut och skotta lite snö. Hur ont jag än kommer ha i kroppen ikväll och imorgon så måste jag ändå skotta kring bron och bilen osv..
sömnlös
Jo jag liksom trodde att jag skulle lyckas somna tidigt idag. Dumt att tro något sådant!Senaste veckan har jag börjat bli piggare? Svårare att somna om nätterna, behöver inte ta någon tupplur under dagen och somnar sällan på soffan. Underligt!Nu kan jag ju inte somna för att jag vaknade seeeent idag. På tok för sent. Hade typ blivit mörkt ute när jag steg upp. suck.Sen bråttas jag med halsbränna idag. huvva. Nu när halsbrännan blivit bättre, då har jag ju självklart fått en låsning i ryggen som gör jävulskt ont. Börjat bli mer och mer av dessa låsningar i ryggen..Hade velat somna i tid då jag ska till Barnmorskan imorgon :) Kommer kännas konstigt när inte Fredde är med.. Han har ju varit med varje gång! Och så ska jag på labb och lämna prover innan besöket hos bm. Tror vikten ska tas också, ska bli intressant! ;)nåjaa. ska väl fortsätta försöka sova..
Tankar..
Har märkt att jag blivit med inåtvänd. Känns som att typ 80% av mina dagar handlar om bebis och förlossning.Det känns som.. Jaa. Hur fan ska jag hinna förbereda mig ens en gnutta inför förlossning, när jag typ nyss insett att jag verkligen har en bebis i magen?!Allt känns så jävla overkligt! Efter så lång väntan, få plusset på stickan och sen intala sig själv att detta verkligen är sant? Just nu känns inte nio månader som en lång tid! Inte efter den långa väntan till första plusset, utomkvedet och operationen, sen en halvlång väntan igen innan detta pluss dök upp. Det har tagit ÅR att komma hit vi är idag. Vi hade börjat ge upp, börjat försöka acceptera de faktum att något var fel på mig, att jag på det ännu förlorat en äggledare.. Att det aldrig skulle bli något barn.Vi bestämde oss för att flytta, försöka gå vidare och börja på nytt.Tjopp. Efter en natt i nya huset började jag räkna mensdagarna. Är det inte nu jag ska ha mens? jodå. Kunde inte hålla mig och testade. Direkt kom det starka plusset. Helt overkligt! Jag grät, helt ärligt. Av glädje, men samtidigt av rädsla. Hade ju redan haft ett utomkvedshavandeskap, så var fruktansvärt rädd att det var så igen. Ett tidigt ultraljud visade att graviditeten satt rätt. Då kom rädslan för missfall.Har typ bara varit rädd under denna graviditet. Oro för missfall eller att bebis ska dö i magen.Nu är det snart dags för bebis att komma ut och jag vet inte riktigt vad jag ska tänka? Jag tänker på allt och ingenting, men har fortfarande inte fattat att jag inom några veckor ska få kämpa och pressa ut bebis. Ja, jag har nog helt enkelt börjat bli lite nervös och rädd. BB-väskan har jag smått börjat packa, så jag kanske lyckas få in i mitt lilla huvud att det här verkligen händer.
vecka 34 (33+0)
Idag går vi in i vecka 34! ojoj så fort tiden går!!!Igår började vi ÄNTLIGEN att måla spjälsängen! Känns förbaskat bra måste jag säga :) Fredde har slipat och jag har målat. Fast nu är min kropp slut, värker som bara den och ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta..Tror tyvärr att jag är påväg att bli sjuk, börjar bli snorig och halsen kliar och har smått slemhosta.Huvva. känns inte så lockande att vara såhär gravid och åka på en influensa.. Men men. Bara bita ihop :)
