tisdag

Sitter och väntar på att klockan ska bli ett. Ska försöka få tag i min läkare och få förlängt sjukskrivningen. Så länge jag tar det lugnt här hemma så klarar jag i princip av en hel dag utan någon större smärta. Men så fort jag ansträngt fogarna lite så kan jag i princip inte ta mig upp från en vanlig stol. Har börjat lära mig hur mycket jag vågar belasta kroppen under dagen :)
Men nätterna är värst. Spelar ingen roll hur mycket eller lite jag rör mig under dagen. Gör så förbannat jävla ont i blygbenet när jag ska sova. Tar evigheter innan jag hittar en ställning som inte gör ont. Och när blygbenet börjar smärta så strålar det liksom ut i magen ibland. huuh. Vissa gånger börjar jag tro att det är värkarna som satt igång!
Blir att jag vaknar konstant, måste vända på mig och så börja om med att hitta en skön ställning. Detta resulterar i att jag sover till typ tolv på dagen. Orkar inte ens lyfta ögonlocken när alarmet ringer. De börjar ringa vid 8, sen varje halvtimme. Orkar fasen inte stiga upp när jag knappt sovit.
aja.
Känns som att jag inte gör annat än att sova nu! :p Tupplurer mitt på dagen osv.
Nå jag vet ju iallafall varför jag är så trött, så det är lättare att acceptera läget då :) Nu är det ju inte många veckor kvar så har vi våran älskade bebis här! <3

Kommentarer

Vad har du på hjärtat?:

Ditt namn tack!:
Kommer du tillbaka?

E-postadress: (ej nödvändigt)

Har du en blogg?:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0