SnaadraH

Alltså.. Sjuk?! Please kill me. 

När jag steg upp på morgonen idag trodde jag att det var kört. Hur fan skulle jag orka jobba med det tunga huvudet, näsan som kliar och halsen som kändes lite tjock? 

Nåväl, jag lyckades ta mig igenom de fem timmarna på jobbet. Efter att jag klivit in genom dörren här hemma har jag i princip bara legat på soffan och sett tv eller snarkat för fullt.

Blir inte direkt friskare heller. Huvudvärk from hell, näsan är småtäppt och halsen ska vi inte ens tala om. Känns till och från som att jag har feber, men tempen visar det motsatta. Så det är ju skönt. Är ju varm nog som det är pga graviditeten.Fast det jobbiga är att jag fryser när jag inte ligger under min filt i soffan, men om jag har filten på mig, då svettas jag som en gris istället.. Det finns inget mellanläge liksom. 

Ska egentligen jobba delad tur på söndag, men om jag ska må såhär kommer jag inte våga jobba. Tar hellre det säkra före det osäkra. Allt för att inte riskera något. 

 

Känner idag att det inte blir fler hundar eller katter i detta hus, inte på måååånga många år! Tre hundar är nog, nu blir det inga fler förrän jag ynglat av mig färdigt och ungarna kan ta hand om sig själva. Hundarna är snälla, men alltså guuuud. Taro är ju en rastlös själ. Man skulle kunna tro att det är han som är en blandning mellan olika vallhundsraser och inte Lotus. Taro är ju en Japanese chin, och han är SJÖVILD och KRÄVANDE. Lotus finner sig liksom i att jag är sjuk och inte orkar med honom, han ligger mest och sover. Och han är ju ändå en blandning mellan krävande raser..

När folk får höra att han är en blandning mellan Aussie, Border collie och schäfer, då höjer de flesta på ögonbrynen och säger: "jaa då har du det du gör!" .. Nej? Han är sååå lugn! Har ingenting med kastreringen att göra heller. Har jag inte tid eller ork att aktivera honom, då ligger han för det mesta bara. Icket att han skulle få för sig att tugga sönder huset eller liknande, inte när vi är hemma iallafall.

Men Taro.. Herregud. En hund på 3,5 kg. En ras som ska vara coooool lugn. Han är igång typ hela tiden. Springer runt, tuggar och slickar på de andra hundarna och ibland även katterna. Spelar ingen roll vad jag gör med honom, han är speedad ändå. Ids inte gå in på min teori till varför han är såhär. Men en sak är säker, långt in i framtiden när vi ska ha hund, då blir det från en LITEN kennel, en mysig hemmauppfödning.

 

Ojdå. Nu kom jag in på helt fel spår. Det jag egentligen tänkte säga var att det inte blir fler djur förrän jag är klar med allt som har med barn att göra. För det är alldeles för krävande redan nu vid dessa tillfällen när jag blir sjuk. Jag är ensam med huset, allt som måste göras och så hundarna och katterna som jag måste ta hand om. Det blir ju ännu mer krävande när vi får barn.

Så nej, nu räcker det. När våra nuvarande hundar har gått bort, då blir det max en hund i detta hus tills ungen/ungarna blivit nog gamla så man orkar med allt.

Hade ju varit en annan femma om jag fått hjälp här hemma. Men nu är det ju inte så. Förbannades jävla värdelösa arbetsmarknad som splittrar familjer. Jag hoppas så innerligt att det ska dyka upp en massa jobb här i Kalix så att Fredde kan komma hem igen.