Hur mycket skit är det att en människa ska ta?Hur mycket motgångar klarar man av? När är gränsen nådd?Just nu känns det som att jag tar ett steg fram och sju steg bak..Just nu har jag något att se fram emot. Typ bara 19 dagar kvar? oh my. Känns så sjukt att det äntligen händer något!Men samtidigt som jag väntar på att tiden ska gå framåt så vill jag att tiden stannar.Vill inte. Det snurrar i mitt huvud hela dagarna, och har gjort det sen jag fick veta det i onsdags. Vet inte alls hur jag ska hantera detta problem. Kan det inte bli torsdag nu så jag får fara och prata med min underbara skötare?! Hon är så lätt att prata med. Lyssnar och kommer med bra råd och förslag. Annars då? Jaa jag har legat däckad av en förkylning från helvetet hela veckan. Fått sova på soffan för att det inte går att andas när jag försökt sova i sängen :( Fredde har varit mysig och gjort mig sällskap i soffan varje natt :) Eller ja. Två av nätterna har han sovit i sängen för att det blivit för ljust och varmt i vardagsrummet :)Fredde är rädd för basilusker, så inte en enda puss har jag fått av honom :( Menmen. Han pussade åtminståne halvt sönder resten av mitt ansikte innan han åkte iväg till Gällivare :) hehe. Saknar honom så enormt redan nu. Och det är typ bara 7 timmar sedan han åkte? aja. Får väl försöka sova lite. Morgondagen (eller ja, denna dag) kommer bjuda på stöveljakt, ringa några samtal (hej telefonkö..) och kvällsjobb! :)
