Måndag
Sov på tok för länge idag, inte bra.. Vill inte börja vända dygnet bara för att jag är arbetslös.. Så skärpning..
Ser att många börjat skolan idag. Känns jävligt skumt att jag inte behöver gå i skolan längre. Många har fått träffa sina klasskompisar igen och haft mycket att prata om. Själv har jag sovit bort dagen, arbetslös och ingenting att göra. Känns inge vidare.
Känns dåligt ändå, jag har gått skola i flera år, och även om jag är klar med skolan, så vet jag fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor. Har en del drömmar, men som det ser ut nu så måste jag flytta söderut om jag ska kunna förverkliga vissa av drömmarna. Flytta kan jag ju inte göra bara sådär, jag har hundarna och katterna att tänka på. Sen så har jag Fredrik. Fredrik är min trygghet, så jag vill inte lämna honom bara sådär. Menar inte att vi skulle göra slut, men skulle verkligen bli tufft att vara ifrån varandra så pass länge. Just nu är det jobbigt nog att vara ifrån varandra 4 dagar i veckan..
näe. Jag måste verkligen ta mig en funderare på vad jag vill göra med mitt liv. Men jag kan inte fundera för länge, vill ha ett jobb så jag kan försörja mig själv. Även om Fredrik är världens snällaste och säger att han kommer att hjälpa mig med mina räkningar och mat så länge jag är utan pengar, men det känns FEL FEL FEL! Vill verkligen inte leva på hans pengar, men hellre låter jag honom betala för mig, än att gå till socialen och få pengar, de är ett big no no för mig. Visst, socialen är väldigt bra på vissa sätt, men jag vill inte leva på socialbidrag. Har sett alldeles för negativa saker med det, men de går jag inte in på.
Jag tar i princip vilket jobb som helst till att börja med. Vissa jobb har Fredrik förbjudit mig att söka till, hehe. Han har mig hellre som "hemmafru" än att söka jobb på vissa ställen.
Är även beredd att pendla för ett jobb, men en sak är säker, jag kommer inte klara av ett jobb i Happis. Jag klarar inte av den staden längre. De går bra att åka dit för att handla och hälsa på familjen, men mer än så klarar jag inte av. Till vis del måste jag tänka på mig själv, klarar jag inte av det psykiskt så måste jag säga nej, så när de gäller Happis blir det nej. Hotellet har gått bra, men efter de sätter jag ner foten. NEJ.
Nå, nu ska jag rota fram något att äta.
Ser att många börjat skolan idag. Känns jävligt skumt att jag inte behöver gå i skolan längre. Många har fått träffa sina klasskompisar igen och haft mycket att prata om. Själv har jag sovit bort dagen, arbetslös och ingenting att göra. Känns inge vidare.
Känns dåligt ändå, jag har gått skola i flera år, och även om jag är klar med skolan, så vet jag fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor. Har en del drömmar, men som det ser ut nu så måste jag flytta söderut om jag ska kunna förverkliga vissa av drömmarna. Flytta kan jag ju inte göra bara sådär, jag har hundarna och katterna att tänka på. Sen så har jag Fredrik. Fredrik är min trygghet, så jag vill inte lämna honom bara sådär. Menar inte att vi skulle göra slut, men skulle verkligen bli tufft att vara ifrån varandra så pass länge. Just nu är det jobbigt nog att vara ifrån varandra 4 dagar i veckan..
näe. Jag måste verkligen ta mig en funderare på vad jag vill göra med mitt liv. Men jag kan inte fundera för länge, vill ha ett jobb så jag kan försörja mig själv. Även om Fredrik är världens snällaste och säger att han kommer att hjälpa mig med mina räkningar och mat så länge jag är utan pengar, men det känns FEL FEL FEL! Vill verkligen inte leva på hans pengar, men hellre låter jag honom betala för mig, än att gå till socialen och få pengar, de är ett big no no för mig. Visst, socialen är väldigt bra på vissa sätt, men jag vill inte leva på socialbidrag. Har sett alldeles för negativa saker med det, men de går jag inte in på.
Jag tar i princip vilket jobb som helst till att börja med. Vissa jobb har Fredrik förbjudit mig att söka till, hehe. Han har mig hellre som "hemmafru" än att söka jobb på vissa ställen.
Är även beredd att pendla för ett jobb, men en sak är säker, jag kommer inte klara av ett jobb i Happis. Jag klarar inte av den staden längre. De går bra att åka dit för att handla och hälsa på familjen, men mer än så klarar jag inte av. Till vis del måste jag tänka på mig själv, klarar jag inte av det psykiskt så måste jag säga nej, så när de gäller Happis blir det nej. Hotellet har gått bra, men efter de sätter jag ner foten. NEJ.
Nå, nu ska jag rota fram något att äta.
Kommentarer
Trackback
