Dagens sanning.
Jag är en funderare.. Jag har kommit fram till en grej, jag hatar dryga personer! Personer som tror att dem är bättre än alla andra, dem gör mycket för att vara bättre än alla andra. Dem skryter, hela jävla tiden, minsta lilla sak, så ska dem alltid vara bättre.
Usch, sådana personer äcklar mig, jag mår dåligt utav dem!
Pengar, status, uppmärksamhet, det är de dem här personerna skriker efter. Men jag tycker inte synd om dem, för dem är äckliga. USCH!
Dem tror att allt kommer serverat med ett silverfat, dem vet inte hur det är att ha dåligt med pengar, för dem får pengar från annat håll, dem är bortskämda. Dem kan knappt göra något själv, dem förväntar sig att andra ska hjälpa dem.
Jag hatar såna som inte betalar för sig. Tex, man bor med sina föräldrar när man är över 20 och har jobb, och man betalar ingenting. SICK! Klart man ska hjälpa till!
Eller folk som är sambos, och dem förväntar sig att sambon ska betala allt (el, tv, dator, telefon, mat osv.), bara för att dem har mest pengar. Det är inte schysst. Bor man tillsammans, duschar, ser tv, äter och bor där, då är det ju för fan självklart att man ska hjälpa till med så mycket man bara kan! Annars har man fan ingenting där att göra!
Jag blir så less på såna idioter. ah! Tänker ni inte på eran partner? Han/hon vill kanske göra något roligt. tex köpa nya kläder, kanske har lån att betala av, köpa grejer till bilen/hemmet.. Det kommer dem inte kunna göra. Om dem inte har så jävla bra lön då vill säga.
Jag skulle aldrig göra så. Jag och Fredrik delar på det mesta. Nu när jag har dåligt med pengar, då betalar han ju för mycket, får dåligt samvete utav de. Men jag försöker få ihop min ekonomi. Men han förstår, han hade dåligt med pengar i vintras, och då betalade jag de mesta.
Vi gör de här för att vi tänker på varandra, vi vill hjälpa varandra.
Att skryta till mig, det är ingen idé, ni får bara lägre status i mina ögon. Jag blir inte avundsjuk, jag blir irriterad! Jag känner mig nedtryckt. Som att ni försöker få mig att att verka vara mindre värd i mina ögon för att ni skryter om era pengar, jobb, nya saker ni köpt.. Dah!
Om jag köper en ny toastol för 1000 kr begagnad, då är det alltid någon som kommer med komentarer som "jag köpte min toastol för 5000 kr ny!" eller "äh, jag behöver ändå inte någon ny, jag lägger hellre pengarna på något annat" .. Men hallå, ni kan ju vara glad för min skull istället för att jag lyckats få ihop min ekonomi så pass bra att jag har råd att köpa något nytt !
Jag sitter här i bloggen och skriver om min dåliga vardag, pga att jag har dålig ekonomi, jag blir på dåligt humör för att jag inte vill att Fredrik ska betala allt i sommar.. Vad får jag då höra? Alla jävlar sitter och berättar om sina jobb, hur mycket pengar dem tjänar och vad dem ska köpa för pengarna.
AH, jag hatar de! Kan ni inte tänka?
Jag är glad för eran skull, men jag är inte intresserad av hur mycket ni tjänar, eller hur bra ni är, hur bra kontakter ni har för att ha fått de där jobbet.. Ni kan klaga över hur jobbigt de varit på jobbet, man jag vill inte höra en massa skryt!
Nej, jag hatar de. USCH!
Usch, sådana personer äcklar mig, jag mår dåligt utav dem!
Pengar, status, uppmärksamhet, det är de dem här personerna skriker efter. Men jag tycker inte synd om dem, för dem är äckliga. USCH!
Dem tror att allt kommer serverat med ett silverfat, dem vet inte hur det är att ha dåligt med pengar, för dem får pengar från annat håll, dem är bortskämda. Dem kan knappt göra något själv, dem förväntar sig att andra ska hjälpa dem.
Jag hatar såna som inte betalar för sig. Tex, man bor med sina föräldrar när man är över 20 och har jobb, och man betalar ingenting. SICK! Klart man ska hjälpa till!
Eller folk som är sambos, och dem förväntar sig att sambon ska betala allt (el, tv, dator, telefon, mat osv.), bara för att dem har mest pengar. Det är inte schysst. Bor man tillsammans, duschar, ser tv, äter och bor där, då är det ju för fan självklart att man ska hjälpa till med så mycket man bara kan! Annars har man fan ingenting där att göra!
Jag blir så less på såna idioter. ah! Tänker ni inte på eran partner? Han/hon vill kanske göra något roligt. tex köpa nya kläder, kanske har lån att betala av, köpa grejer till bilen/hemmet.. Det kommer dem inte kunna göra. Om dem inte har så jävla bra lön då vill säga.
Jag skulle aldrig göra så. Jag och Fredrik delar på det mesta. Nu när jag har dåligt med pengar, då betalar han ju för mycket, får dåligt samvete utav de. Men jag försöker få ihop min ekonomi. Men han förstår, han hade dåligt med pengar i vintras, och då betalade jag de mesta.
Vi gör de här för att vi tänker på varandra, vi vill hjälpa varandra.
Att skryta till mig, det är ingen idé, ni får bara lägre status i mina ögon. Jag blir inte avundsjuk, jag blir irriterad! Jag känner mig nedtryckt. Som att ni försöker få mig att att verka vara mindre värd i mina ögon för att ni skryter om era pengar, jobb, nya saker ni köpt.. Dah!
Om jag köper en ny toastol för 1000 kr begagnad, då är det alltid någon som kommer med komentarer som "jag köpte min toastol för 5000 kr ny!" eller "äh, jag behöver ändå inte någon ny, jag lägger hellre pengarna på något annat" .. Men hallå, ni kan ju vara glad för min skull istället för att jag lyckats få ihop min ekonomi så pass bra att jag har råd att köpa något nytt !
Jag sitter här i bloggen och skriver om min dåliga vardag, pga att jag har dålig ekonomi, jag blir på dåligt humör för att jag inte vill att Fredrik ska betala allt i sommar.. Vad får jag då höra? Alla jävlar sitter och berättar om sina jobb, hur mycket pengar dem tjänar och vad dem ska köpa för pengarna.
AH, jag hatar de! Kan ni inte tänka?
Jag är glad för eran skull, men jag är inte intresserad av hur mycket ni tjänar, eller hur bra ni är, hur bra kontakter ni har för att ha fått de där jobbet.. Ni kan klaga över hur jobbigt de varit på jobbet, man jag vill inte höra en massa skryt!
Nej, jag hatar de. USCH!
Kommentarer
Trackback
