SnaadraH

Kan inte sova.. Eller ja, jag har inte försökt än riktigt, men jag är pigg..
Har inte heller klarat av att plugga, mina tankar har hela tiden stuckit någon annanstans.. skit irriterande är det.
Jag kan inte sova, mat lusten är totalt gone för det mesta, jag tänker på en massa saker som jag inte borde tänka på och mår allmänt piss.
Så som det ser ut nu, så kommer jag inte klara av skolan. Klarar man inte av att plugga till ett simpelt jävla prov, då är man dum i huvudet.
Tur att jag ska till läkaren på onsdag! Jag orkar inte nå mer.. Men det pittiga är, att när jag väl kommer sitta där, då kommer jag vara världens lyckligaste och aldrig haft några problem, men när jag går därifrån, då kommer tankarna tillbaka och trycker ner mig.

För övrigt så håller inte huset värme. Golvet är svinkallt och jag håller på att frysa tårna av mig. Dessutom så drar det någonstans ifrån, jag känner de. Har sagt det åt Fredrik flera gånger, men han säger att jag ska sluta svamla. Men det drar fan! jag känner ju hur den kalla luften kommer.

Har inte heller fått mitt duntäcke tvättat än. Lika bra att slänga det åt helvete, bränna upp fanskapet baki bodan. När det varit kattpiss på det så här pass många månader så kommer lukten aldrig försvinna.
Fy fan vad less jag blir.
Det är en av anledningarna till att jag inte kan sova, för jag sover med ett tunt fucking jävla täcke som inte ger någon värme alls. Sen är Fredrik inte så jävla oliten heller med sina breda axlar, och så ska han ligga och armbåga mig i huvudet.
Så, jag måste ha ett nytt duntäcke och så måste vi inskaffa en större säng.

Ska be läkaren skriva ut såna jävla ångestmediciner (är ångest jag har), så att jag blir så jävla drogad så jag får ligga och sova i 178 år. Sen ska kuratorn få skrynkla till min hjärna så hårt att jag inte ens vet vad jag heter när hon är klar med mig.
Jag vill fly från denna ångest. Ångest över att jag inte klarar skolan, ångest för att jag vill ha mer pengar, ångest över att jag inte klarar av att hålla ett litet hus städat.
Men när jag får den värsta ångesten är när jag ska sova om kvällarna. Ligger och vrider mig i minst en halvtimma innan jag kan sova. Det är då tankarna kommer. Speciellt en vecka som denna, då Fredrik jobbar natt, då har jag ingen att prata med..

Ja, på tal om Fredrik och jobb. Hans jobb gör han alldeles för trött. Vi hinner aldrig hitta på något. Jag har fucking ångest för hans jobb också.
Då han inte jobbar vill han ligga på soffan, se på tv och ta det lugnt. Det är fan det enda jag gör om kvällarna och dagarna när han jobbar.
Han somnar på soffan vid 20 tiden, sen vaknar han vid 23 och lägger sig i sängen.
Hans jobb gör mig stressad. Vi har så lite tid med varandra så jag hinner knappt ge han en kram.. Och det är jävligt jobbigt.
Även på helgerna när han är ledig så handlar det om jobb, jobb, jobb, jobb. Aldrig kan det gå typ 3 timmar så hör jag ordet "jobb".
På helgerna så pratar han jobb. Jag orkar inte höra, för jag har mycket ångest pga hans jobb, för att vi aldrig hinner göra något tillsammans.
Men jag vill ändå inte få det att låta som något dåligt. Det är bra att han har ett jobb, och att han vill jobba. Men det är kämpigt när det tar så mycket på förhållandet.

Nej, orkar inte skriva mer skit som andra kan sitta och gotta sig i. Det är faktiskt synd om mig. Det kan jag ärligt säga, även om andra inte tycker de. Men om folk skulle försöka sätta sig mer i min situation så skulle dem förstå.
Ska lägga mig i sängen, rulla ihop mig till en boll med Felix tätt intill mig och gråta en skvätt.. Den hunden, Felix, han är bara för otrolig. Han är en sådan man måste älska. Han finns alltid där, och han älskar en tillbaka. Finns fan ingen finare hund.